Oj vad tiden går fort när man har roligt. Veckan som gått har verkligen flugit iväg. Måndag, tisdag och onsdag förra veckan var det vanlig vardag här hos oss. Det innebär att tjejerna gått i skolan, Morgan jobbat och jag har umgåtts med mina vänner och hunnit vara på gymmet. På onsdagskvällen kom fam Bjällmark och Walde tillbaka från deras resa. De hade sett mycket av det som sydön har att erbjuda, allt från glaciärer och regnskog till fjordar och höga berg. De var mycket nöjda med sin rundtur och pratade varmt om Milford Sound.

På torsdagen hade Maria och jag en dag för oss själva och vi tog tillfället i akt att bege oss ut på vandring. Det blev en härlig (och svettig) 4 timmars vandring uppför, till toppen av Mount Thomas (1023 möh). Vägen dit var kantad av Nya Zeelands sk nativ forest (inhemsk skog) som är väldigt tät och annorlunda mot den svenska. Det hade regnat dagen innan och därför var det flera vattenfall som vi fick gå och till och med försöka klättra över. Det var en otrolig känsla att komma upp på toppen och att få se den fantastiska utsikten därifrån. Vandringen nedåt var betydligt kortare och brantare. Det tog oss 2 timmar, genom planterad tallskog, att komma tillbaka till bilen.

På väg uppför.....


Äntligen framme.....

Del av utsikten över Christchurch och Canterbury Plains från toppen.

Fika på toppen...

I lördags var det återigen dax att ut och fara en sväng. Den här gången bar det av till Cosair Bay för sol och bad, men vi tog omvägen via Summit Road över Banks Pensula för att få utsikt över hela Christchurch. Vi hade en underbar dag vid stranden och att bygga sandslott är alltid roligt.


Som sagt, tiden går väldigt fort emellanåt och Maria, Anders, Wilmer, Malte och Walde är nu redan på väg hem till Sverige igen. 4 veckor har förflutit väldigt fort men vi har haft 4 otroligt bra veckor tillsammans. Vardagen är här igen och lugnet och tystnaden har återigen lagt sig i Casa del Eklöv.

Ett resklart gäng på väg hem....