Påskhelgen är över och vi har under ett par dagar kunnat njuta av härlig sommarvärme ett par dagar trots att hösten är långt gången. På påskaftonen hade vi ett stort påskbord och många gäster. Engelsmän, Sydafrikaner, kiwisar och Mattias fanns på gästlistan och varje familj skulle ta med sig en rätt speciell för deras land. Vi hade förstås lagat både Janssons och köttbullar och bjöd på sill. God mat och gott sällskap, bättre kan det inte bli.

Emilia har idag varit hos frissan och fått en ny frisyr, men inte bara det. Hon har även fått en ny hårfärg. Jag tycker det passar henne bra och Emilia själv är mycket nöjd med resultatet.

Weekend på västkusten

Vi åkte i väg till Hanmer Springs och Västkusten över helgen för att se lite annat än våra väggar därhemma. Efter Emilias Netball match, vilken hon och hennes lag vann (9-3), åkte vi till Hanmer i lördags eftermiddag. Söndagsmorgonen inledde vi med ett bad vid Hanmer Springs Thermal Pools. Strålande sol hade vi och träden var klädda i höstskrud. Efter lunch åkte vi vidare via Lewis Pass till Greymouth på västkusten. Greymouth är trots allt största samhället på västkusten men en söndags eftermiddag/kväll finns det inte mycket att göra. Matbutikerna håller förstås öppet och likaså The Warehouse men utöver det ingenting. Vi åkte ner till havet och tittade på solnedgången och sedan till vårt motellrum och lagade kvällsmat.

Solnedgång i Greymouth

Idag var höjdpunkten Punakaiki och pannkaksklipporna. Vi hade tajmat detta med högvattnet för att kunna se de sk blåshålen spruta, och det gjorde de ordentligt. Förra gången vi var här var det regn och det var lågvatten så dagens upplevelse blev helt annorlunda. Väl värt att åka till igen. Och blöta blev vi i alla fall idag, även om det inte var regn som föll.

Ett av de minde blåshålen


Det största blåshålet

Vägen hem från Punakaiki tog vi över Arthurs Pass och här hade det snöat lite under natten. Vi tog en bensträckare uppe i bergen och kylan och passade på att ha snöbollskrig. Vem som vann? Det är lite delade meningar om det i familjen.....

I morgon är det sista dagen för denna terminen. En fjärdedel av tjejernas skolår är redan avverkat. Nu blir det lov i 2 veckor och vi ser fram emot en liten tripp till Nordön och Auckland veckan efter påsk. Det är efter nästa termin, om 12 veckor, som vi kommer HEM på några veckors semester.


Förra veckan var Emilia på skolresa i 4 dagar. Denna gång bar det av upp i bergen, närmare bestämt Castle Hill. Jag hade turen (?) att få vara med dem under en dag. På torsdagen när jag var med, vandrade vi till en höjd (1632 möh) kallad Hogs Back. Det blev en liten nätt vandring på ca 12 km den dagen. Strålande väder var det och alla var inte lika roade av vandringen. På kvällen var det sk Variety Concert där alla skulle göra någon form av uppträdande. Det gällde naturligtvis även för oss föräldrar.

Under de senaste månaderna har jag gått en fotokurs och det har varit intressant att få lära sig lite nya knep om hur man kan ta bättre foton. För ett par veckor sedan var hela gruppen iväg för att fånga soluppgången på bild. Vi åkte iväg till Port Hills och hade utsikt över Lyttelton Harbour.

Lugnet har återvänt

Ja vi vet, JAG vet, det är väldans länge sedan någon (jag) skrev på denna sidan. Nu ska det bli ändring och VI ska bli mer aktiva här igen. De sista månaderna har det varit fullt upp och det är bara 1 dag sedan lugnet lade sig i Casa Del Eklöv. 3/4 av familjen Andersson-Svanbrink flyttade hem till Sverige i måndags medan Mattias flyttade in till Christchurch i tisdags. Dagen efter (i onsdags) kom Johanna och Caroline tillbaka till oss efter en vecka i Nelson-Marlborough och stannade hos oss fram tills igår. Då åkte de hem till Sverige igen efter 2 sköna semesterveckor i Nya Zeeland. Vi har bara varit ensamma i 2 veckor sedan mitten av december och i drygt 3 månader har vi haft gäster/inneboende hos oss. Just nu är det så tyst och huset känns väldigt stort och tomt. Trots att det varit så många här, periodvis upp till 10 pers och till och med 12, har vi tyckt att allt har funkat jättebra och det har varit kul att ha er alla här. Nu blir det en lugnare period här hemma och vi får väl se när vi får påhälsning nästa gång. Välkomna är ni i alla fall.

Ida, Emilia och Amanda när det är dax att åka till flygplasten och vidare hem till Sverige.

Efter allt som har hänt har det även utanför husets väggar lugnat ner sig. Vi har bestämt oss för att stanna kvar tills vidare även om det kändes som om vi ville fly landet efter den 22 februari för att komma från allt vad jordbävningar heter. Men som sagt, även det har lugnat ner sig även om moder jord fortsätter att skaka dagligen. Rivningsarbetet fortsätter inne i Christchurch och man har nu släppt lite på avspärrningarna runt centrum. Fortfarande finns det en röd zon som är avspärrad och vad jag har hört kommer det troligen vara så till efter jul. Det sägs oxå att vissa områden kommer vi inte till förräns de är återuppbyggda igen.

I torsdags åkte jag och Morgan tillsammans med Johanna, Caroline och Mattias till Mud House för att äta lunch och prova vin. Vi började med vinprovningen och vi fick samma guide som Morgan och jag har haft de gånger som vi varit där innan. Jodå, hon känner igen oss också. Goda viner fanns det även denna gång och även några nyheter som efteråt inhandlades.

Mattias, Caroline, Morgan och Johanna

Pinot Noir druvan som smakar mycket godare än vinet