Halloween

... eller Alla helgons dag ska vara kall, grå och ruggig. Idag har det varit strålande sol och dryga 15 grader vilket inte alls ger rätta känslan när barnen klätt ut sig till vampyrer. Tjejerna och några av deras kompisar gick en liten runda ikväll för trick or treat. Ett par godisbitar och några slantar skrapade de ihop trots allt.

Det har även spelats ett par viktiga matcher i rugby i helgen. Rugby är inte nationalsporten i detta land, det är religion. I går var det semifinal i Air New Zealand Cup mellan Canterbury och Hawke's Bay. Canterbury vann och ska spela final nästa lördag mot Wellington som slog Southland i eftermiddags. Air New Zealand Cup är den inhemska ligan där spelarna måste komma från regionen där laget kommer ifrån. Det vore något för speedwayen i Sverige att ha som regel.
Canterbury har halva laget borta då All Blacks, landslaget i rugby, är på turné och har precis slagit Australiens landslag, the Wallabies med 32 -19 i en match i Tokyo. Det är viktigt att slå Australien för annars blir det landssorg och ingen snackar rugby på en månad, All Blacks har vunnit de fyra senaste matcherna.

Igår onsdag hade tjejerna friluftsdag - athletics - friidrott hela dagen. Eleverna var indelade i åldersgrupper och hade alla genomförde sex olika grenar var. Allt utspelades på skolgården med tillägg av två grenar på grannskolans grönområde.Vad har eleverna på sig när det ska idrottas en hel dag? Jo naturligtvis skoluniformen... Emilias bästa gren var höjdhopp liksom Carolinas. Carolina gjorde dessutom väldigt bra ifrån sig på diskuss. Sista grenen för dagen var stafett där de äldsta eleverna på skolan deltog. I tre heat avgjordes det vem som skulle gå till final. I finalen var det tre lag med elever, två lag med föräldrar och ett lag med skolpersonal. På första sträckan sprang rektorn för personalen men laget som vann var ett av föräldralagen.

Jag har tidigare skrivit om hur värdet ändrar sig fort på den här ön. Nu var det dax igen. Igår var det solsken och nästan 20 grader varmt. Inatt snöade det uppe på bergen och det ligger fortfarande kvar ikväll. (Kortet är taget från vår balkong idag.)


Både Emilia och Carolina fick brev från Sverige idag. Det är kul att se hur glada de blir när det kommer hälsningar från kompisarna.

Tramping och speedway

Efter en ordentlig frukost packade vi fikakorgen och åkte till Glentui för en promenad i skogen. Det gick både uppåt och nedåt på denna lilla vandring vid Glentui river. Naturen är enastående och på frågan om någon saknade den småländska tallskogen var svaret enhälligt NEJ. Efter en timma var vi åter vid bilen för att avnjuta den efterlängtade medhavda fikan.

Sedan bar det iväg till Moore Park för att titta på speedway. Moore park är döpt efter 1954 års världsmästare Ronnie Moore. Det är inte riktigt på samma sätt som att se på speedway i Sverige konstaterade vi när vi körde in genom portarna. Det var en liten känsla av att ha hamnat in i filmen Bilar. I filmen (som endast handlar om bilar) står bilarna runt om arenan och hejar. Här stod bilarna runt om arenan och de flest satt kvar i bilen och tittade på speedwayen. Några entusiaster hade dock med sig egen stol som då stod uppställd precis framför bilen.


Det var olika kategorier av speedway idag bla knattar, juniorer, fyrhjulingar, speedway och speedway med sidovagn. Kvaliteten på förarna varierade väldigt, det var som en gammal hederlig B-lagsmatch i början av 80-talet hemma. Arenan var också ett kapitel för sig, dels parkeringen på vallen, dels säkerhetsnivån i allmänhet. I Sverige har alla elitseriebanor luftstaket, varningslampor och minst två meter mellan publiken och banan. Här var det träplank med jord på andra sidan, dvs stenhårt att åka in i. Publikavspärrningen var ett staket som satt fast på baksidan av planket. Det finns mycket att önska här vad gäller speedway. Detta kanske förklarar lite varför de inte har haft en världsstjärna här sedan Ivan Mauger.


Det som var riktigt kul var sidovagnsspeedway. Väldigt annorlunda mot vanlig speedway, kolla in noga på bilderna så ser ni att de är två på varje cykel och att de kör åt fel håll. En annan kul grej var quadbikes, det var så att man blev lite sugen att testa.

Fönsterbyte

I tidningen häromdagen var det extrabilaga medskickad som handlade om renovering av hus. En artikel handlade om två-glasfönster, vilket låter som en revoultion för Nya Zeeländare. Vi gillar kvinnans första kommentar: "Vi märkte skillnad direkt."
Det skulle vi också säkert säga om våra en-glasfönster byttes ut.....

Fotbollssäsongen har börjat

Nu har fotbollssäsongen börjat. Som tidigare berättat har tjejerna nu idag börjat på en fotbollskarriär. Det är genom skolan som detta arrangeras och varje måndag i 8 veckor framöver kommer de att ha match. (Förutom måndag om en vecka då det är Labour Day och är en "röd dag"). Emilia och Carolina spelar i var sitt lag men lagen är mixade med både killar och tjejer i samma lag. Emilias lag vann medan Carolinas lag förlorade. De kämpade tappert idag och somnade utan problem ikväll.

Marknadsdag

Idag har det varit "marknad" i Rangiora. High Street var avstängd för trafik och det var några ytterst få entusiaster som hade ställt upp stånd. Det som var det stora dragplåstret idag var FÅR-RACE. Detta kan bara hända i Nya Zeeland. 5 heat gick av stapeln och naturligtvis kunde man satsa en peng på fåren. Det var också en Husdjurs-parad. I den ingick bla ett antal hundar av olika raser, kalvar, ett lamm, en kanin i bur och ett par lamor.

För 1 månad sedan hade "kommunen" en annons i lokaltidningen där man deklarerade att High Street skulle stängas av för bliltrafik idag. De som hade invändningar mot detta kunde framföra det till "kommunhuset" som i sin tur då skulle ta detta i beaktande. Att stänga av en gata på detta vis är stort.

Emilia och Carolina fick idag varsitt brev från Morfar, vilket de tyckte var väldigt roligt. Han hade bla skickat med en bild från Vimmerby Tidning ang Nya Zealand. Den aktuella dagen var vi i bergen och åkte. Vi hade turen att bara få snöblandat regn på oss.

Morgontidningen har anlänt...

Tillbaka i skolan...

...och våra nya rutiner efter 2 veckors lov. Vi tycker nog allesamman att det är skönt med de vardagliga rutinerna och tjejerna tycker det är roligt att träffa klasskamraterna igen. Termin 4 innebär "sommar"-termin och då är policyn på skolan att alla ska bära solhatt oavsett väder. Denna policyn är ur ett hälsoperspektiv och 2 nya hattar är nu införskaffade.

När vi flyttade hit blev min enda spiralvisp kvar i Sverige och och naturligtvis finns det inte några att få tag på på denna sidan jorden. Tur att man har goda vänner som kan ordna detta åt mig. I dag kom ett paket innehållande inte mindre än 6 st vispar! Här ska vispas ordentligt, kanske till och med bättre än med elvispen vi köpte här. Jocke, som paketet kom ifrån, skickade också med ett gäng hyllplanshållare så nu kan vi äntligen få upp bokhyllan Billy. Våra tidigare hyllplanshållare är fullständigt försvunna efter flytten.

Äntligen....

...kom värmen tillbaka. Tjejerna har haft lov i 2 veckor och idag, sista dagen på lovet, var det då äntligen varmt och soligt igen. I veckan som gick har vi mest varit hemma och tagit det lugnt och bla varit på ett badhus i Christchurch, QE2, med vattenrutschbanor och vågmaskin mm. Det blir att åka dit fler gånger om tjejerna får bestämma.
Idag kom utemöblerna på plats på altanen, lagom till lunchen. Morgan fick dock åka akut till Mitre10 och köpa nya skruvar till bordsbenen. Skruvarna måst ha försvunnit i flytten, fast de kommer säkert fram vilken dag som helst, nu när nya är inköpta.

Som avslutning på lovet var vi en sväng på djurparken och vi kom precis i tid för att hinna mata girafferna.

Det var en utfodringsrunda vi var med om. Efter girafferna fick noshörningarna mat. Fast även om vi inte gav maten bokstavligen kom vi dem väldigt nära. Därefter var det öringarnas och gepardernas tur att få mat. Senare utfodrade vi oss själva med var sin glass innan det var dags att åka hem.

För någon månad sedan var det en artikel i lokaltidningen om hur viktigt det är att alla elledningar går fria från träd och annan växtlighet. Här är bara ett exempel på hur det kan se ut i det här landet. Kortet är taget på Akaroa Street i Christchurch.

Väderomslag.....igen....

Vädret i förrgår var helt underbart för oss som har väntat så länge på värmen. Men tyvärr varade det inte. Igår hade vi planerat för att åka upp i bergen för en mindre vandring. Vi visste att sämre väder var att vänta, men halvvägs till vår destination möttes vi av hårda vindar och regn. Det var till och med snöblandat i det som kom och temperaturen var inte mer än 3 grader. Det blev ändrade planer och en lång bilutflykt istället.

Lake Lyndon i snålblåst och regn

Fika en liten bit upp på Mt Hutt

Som så ofta stannar regnet i bergen och över Canterbury-slätten är det då strålande sol och betydligt varmare. På vägen hem bjöd vi in oss själva på lunch hos familjen Andersson-Svanbrink och den intogs i solen på deras terrass.

Idag kom molnen i alla fall över bergen och fram till oss. 8 grader och regn är ingen höjdare. Vi har hållit oss inne och bland annat roat oss med Carcasonne.

Väderomslag

Något som är mycket påtagligt här är att när molnen försvinner och solen tittar fram stiger temperaturen mycket. Från att vädret har varit grått och mulet i flera dagar med en temperatur som inte har överstigit 14 grader blev det idag strålande solsken och 24 grader varmt. Värmen har också att göra med att vindarna kommer norr ifrån idag. Trodde aldrig att jag skulle komma att tycka om Nordanvinden.

Tjejerna och jag var på eftermiddagen en tur till stranden vid Woodend. Det var två glada tjejer som badade fötterna i det kalla Stilla havsvattnet.

Det kom ett paket

Det är alltid lika kul att få ett paket hemifrån. Denna gång var det från (stor-)Sigge och det var fullt med rattar. De smakade väldigt bra. Tack så mycket.