Makeover

Idag har barnen fått vara med om varsin liten makeover. Det började på förmiddagen hos frissan och den som ändrade frisyr mest var Emilia. Hon hade bestämt sig för att klippa av sitt långa hår. Det är framförallt av den anledningen att skolan har en regel som säger att hår längre än axellångt måste vara uppsatt varje dag. För att slippa detta klipptes håret av. Emilia ville ha det kortare än axellångt, men mamma fegade så det blev lite längre än vad hon hade tänkt sig från början. Carolina ville också ha håret kortare än axellångt, men det fick hon inte.
När Morgan kom hem från jobbet var hela familjen på shoppingtur. Barnen fick varsin ny outfit, medan vi vuxna blev utan idag. Tyvärr matchar inte outfiten vädret som är för tillfället, men vi hoppas att det blir varmare snart.

Vaccinationer

Vi har idag varit besök hos vår husläkare Dr Scraggs mottagning. Tjejerna behövde vaccineras och de fick 2 sprutor var. Det var mot mässlingen, röda hund och påssjuka i den ena och mot Hepatit B i den andra. De var jätteduktiga och inte en enda tår fälldes. Det blåstes såpbubblor och bjöds på klubbor av syster Danna. Om en månad blir det ytterliggare en spruta med mer såpbubblor och klubba. Anledningen till att båda fick MPR idag var att det Nya Zeelänska vaccinationsschemat är annorlunda mot det Svenska. I Sverige får man sin andra MPR-spruta vid 12-års ålder och här redan när man är 4 år. Det har varit lite diskussioner om att de inte har fått spruta nr 2 tidigare då det har/är ett utbrott av mässlingen just nu.

Minigolf

Idag har vi spelat minigolf. Vi överraskade tjejerna med att åka till en väldigt annorlunda minigolfbana som är uppbyggd inomhus med olika tema på varje bana. Vi passerade bla en flygplats, hotell, vattenfall, busstation, rymdfärjor, berg-och-dal-bana, kyrkogård och Christchurch linbana The Gondola. Det även kul att bollen kan ta olika vägar på en och samma bana, det ökar spänningen. Vem som vann? Vi har för husfridens skull inte kontrollräknat.

Barnens överraskning nr 2 denna dag blev ett biobesök. Trots att allt är på engelska tycker även Carolina att det är toppen att gå på bio. Idag var det G-Force vi såg. En spännande historia om 4 marsvin på uppdrag för att bli FBI-agenter.

Hastighetsbegränsning

På en av vägarna mellan Rangiora och Kaiapoi så lastar de upp betongbalkar på järnvägsvagnar. De använder stora kranar som står uppställda på denna lilla grusväg. Hastigheten förbi dessa två kranar är begränsade till 30 km/h som ni ser på fotot nedan. Frågan är då vad är normal hastighet på denna grusväg? Kolla längre ner på sidan så ser ni baksidan på 30-skylten.

Skolåret i Nya Zeeland består av 4 terminer från januari till december. Denna vecka är den sista på termin 3. Det betyder att de 2 kommande veckorna är det lov. Tjejerna längtar till lovet nu efter 10 veckor i skolan.
Som tidigare berättat har denna termin handlat om om återvinning och miljön. Som ett led i detta var Emilias klass i Matawai park i går och plockade skräp. De fick ihop en hel del. Idag var klassen vid Northbrook wetlands och planterade växter i ett samarbete med district counsil (kommunen). Jag har varit med båda dagarna och hjälpt till med både "övervakning" av barnen, skräpplockning och plantering. Det är ca 5 föräldrar med vid varje utflykt för att hålla kolla på eleverna vilka är 27 i klassen, men det är ett ganska enkelt jobb att hålla koll på dem.


Idag har både Carolina och Emilia anmält sig till skollag i fotboll. Det är olika lag de kommer att spela då lagen är åldersindelade. Det är en turnering som kommer att pågå en dag i veckan under 7 veckor med början den 19 oktober. Fortsättning följer.....

Då var helgen över igen. Tiden går väldigt fort, men jag tror ändå att det är lika överallt på jorden. Det är väl så att veckan bara består av Måndagar och Söndagar? Jag och tjejerna + en extra tös var i Christchurch katedral igår kväll och lyssnade bla på olika körer som sjöng. Det som firades var att för 116 år sedan fick kvinnorna i Nya Zeeland rösträtt och detta var en hyllning till alla kvinnor som har varit/är en inspirationskälla för andra. Den som är mest känd för kvinnornas kamp i Nya Zeeland är Kate Sheppard.

Carolina har den senaste tiden fått dille på att samla pinnar. På väg hem från skolan passerar vi ett träd som varje dag har tappat nya grenar. Jag har satt en gräns till max 1 pinne per dag, och vissa dagar blir det inga alls. Trädgården är full av pinnar vid det här laget. "Pinnen" hon hittade idag när vi var ute, fick INTE följa med hem.

Cykeltur

Idag har Morgan varit ledig och vi passade då på damma av våra cyklar och ta en cykeltur runt Rangiora. Ovan känsla att cykla på vänster sida trots att vi kört bil i 3 månader nu. Varsin cykelhjälm är också inhandlad då lagen kväver hjälm på alla cyklister. Eftermiddagen ägnades åt studier.

Gungstol

När vi var i Akaroa förra helgen hittade vi detta spektakel.
Någon som vill prova?

Söndag

Idag har vi varit på picknick i Hagley park. Säsongen för påskliljorna och andra vårlökar börjar gå mot slutet och det var kanske sista chansen att få njuta av dess prakt. Sist Carolina och jag var där, i mitten av Juli, hade blommorna precis börjat slå ut. Det var stor skillnad mot idag.
Därefter överraskade vi barnen med att gå på bio. Det var "UP" i 3D som vi såg idag. Morgan hade fixat VIP platserna åt oss - riktigt sköna fåtöljer.

Ny leksak

Vi som inte fick åka till Nordön har denna vecka haft det bra här hemma. Emilias klass var i Christchurch under tisdagen och besökte olika återvinningsstationer och fick lära sig allt om detta. Jag och 5 föräldrar till var med för att hålla koll på alla barnen, vilket var en lätt uppgift. Jag lärde mig också mycket i detta ämne. Carolinas klass har besökt återvinning/sopstationen i Rangiora för ett par veckor sedan. Återvinning är det stora ämnet för denna termin i skolan.

I går torsdag var det Mufti day i skolan och det betyder att barnen får ha sina privata kläder på sig i skolan och det uppskattades mycket.

Idag har Morgan köpt en ny leksak. Julafton igen......

Vi ser nu fram emot en lång grillsäsong.

Ohakea Air Force Base

I dag har jag varit i tornet på flygbasen Ohakea. Här sker all utbildning av piloterna i flygvapnet. Flygplanet de använder är en inhemsk flygmaskin, CT4. Piloterna blev mäkta imponerade över de svenska piloterna som börjar flyga jet-flygplan direkt.

De "stridsflygplan" som finns här flygs det väldigt lite med, de står mest och samlar damm. De har inga riktiga stridsflygplan, typ Jas 39 Gripen, utan bara dessa italienska Aeromacchis som endast flygs med för att hålla fukten borta från flygplanen.

Det finns dock flygplan här som inte finns i det svenska flygplanet. Ett exempel är denna Tiger Moth!


De har även två typer av helikoptrar, den ena är välkänd från Vietnam-kriget Bell UH-1 och den känns modern jämfört med den andra typen. Sioux är den andra och den var med redan i Korea-kriget på 1950-talet, ni känner säkert igen den från vinjetten till tv-serien Mash.


Tillräckligt med "flygporr" för denna gången. Jag bjuder även på en bild tagen från tornet på Ohakea flygbas. Bilden visar vulkanen Ruapehu som fortfarande är aktiv men väldigt stillsam för tillfället, det är en av världens mest aktiva vulkaner enligt Wikipedia. Ruapehu är 2800 meter hög vilket gör den 700 meter högre än Kebnekaise. Avståndet från Ohakea till Ruapehu är 100 km!!!

En biltur på ostkusten

I dag var jag åter i tornet på Napiers flygplats. Intressant väder idag, ett högtryck har parkerat precis utanför kusten och gör att det inte har blåst något men det har bildats dimma i bukten utanför Napier. När sjöbrisen satte in framåt förmiddagen så kom dimman inrullandes över flygplatsen. Jag lämnade flygplatsen klockan ett för att hitta lunch inne i Napier. Då var det strålande sol och 18 grader varmt, men på flygplatsen låg dimman kvar.

Efter lunch gick resan mot Palmerston North. Jag passerade en hel massa vingårdar, en del okända, andra välkända. En skylt som fick mig att bromsa in och ta ett kort var denna vingård som tillhör en av våra favoriter, Villa Maria.

Halvvägs ner till min destination så passerade jag Norsewood och Dannevirke. Dessa orter grundades av nordiska nybyggare på 1800-talet. Jag tror inte att det talas så mycket danska, norska eller svenska där men många av gatorna har namn från det kalla Norden, till exempel Erik Street, Sigismund Street och Pedersen Street. Det vajade även många nordiska flaggor.



Jag körde sedan igenom Manuwatu Gorge, en dramatisk ravin mellan Tararua Ranges och Ruahine Ranges. På ena sidan av ravinen klamrar sig vägen fast och på den andra sidan Manuwatu River är det järnvägen som slingrar sig fram. Floden flyter fram på ca 300 meters höjd över havet medan topparna på varje sida om ravinen går upp till 1500 meters höjd. Storslaget.

Napier

Jag är på studieresa i de norra delarna av mina sektorer. Jag befinner mig just nu i Napier på norra öns ostkust. Jag klev upp så tidigt så inte ens tuppen eller Anya var vaken då men klockan 0915 landade jag efter att startat klockan 0645 och mellanlandat i huvudstaden Wellington. Jag har tillbringat större delen av dagen i tornet med denna glada prick till flygledare.


Han tyckte nog att det var trevligt att ha någon att prata med på jobbet då de alltid jobbar ensamma. Trafiken påminde om en av de mindre flygplatserna vi har hemma i Sverige men med en stor skillnad, ingen radar. Det var som i Jönköping för 16 år sedan...

Napier är annars känt för två saker, vin och stadens arkitektur. Vingårdar finns överallt och om ni köper en flaska Nya Zeeländskt vin från Hawke's Bay, så är det från detta område.

Napier drabbades 1931 av en kraftig jordbävning som jämnade hela staden med marken. Driftiga som folk var och är här, byggde de upp den igen men i Art Deco-stil. Hade det inte varit för alla moderna bilar så kunde man varit tillbaka i trettiotalet. Nedan ser ni några exempel på denna häftiga innerstad.






I morgon bär det iväg söderut i hyrbilen mot Manawatu. På onsdag ska jag till Ohakea flygbas där det Kungliga Nya Zeeländska flygvapnet håller till och på torsdag blir det flygledarna i Palmerston North som får på hälsning. På vägen ner kommer jag att köra igenom ett område där det finns skandinaviskt påbrå. Det finns en hel del intressanta ekipage ute på vägarna som denna pickup som jag hamnade bakom utanför Hastings.

Djurparken

Idag har Orana Wildlife Park (eller djurparken i Christchurch) fått besök av oss. Det var en trevlig tur, men det var ingen fart på djuren förutom Surrikaterna. De var kvicka och livliga och roliga att se på.

Geparderna låg och sov liksom kängururna, lejonen, noshörningarna och aporna.


Det fanns inga riktiga elefanter att kolla in men barnen hittade en att rida på.

Akaroa

Idag har vi varit på en utflykt till Akaroa ett litet samhälle 10 mil söder om Christchurch. Det finns 2 alternativa vägar dit, antingen runt om Port Hills eller över Port Hills. Vi tog den sist nämnda. På vägen varnades det för slipsar....

Nästan framme i Akaroa efter ca 2 timmar bilkörning var det dax för en fika. Det blev det med en underbar utsikt över viken med Akaroa nedanför oss. Vädret var också med oss idag. Strålande sol och i stort sett vindstilla. Vi har haft det härligt idag.

Vi körde genom Akaroa och tog en väg som heter Lighthouse road upp på bergen söder om byn. Lutningen på vägen i % har vi ingen aning om, men alla som har åkt Lissebergsbanan kan kanske tänka sig hur detta kändes. 260 hästar och 4-hjulsdrift är bra. Det blir ju tyvärr aldrig lika bra på bild som det är i verkligheten.

Akaroa präglas fortfarande idag av Fransmännen som landsteg här på 1700-talet. De flesta gatorna har franska namn, men franska spårket lär inte gå hem här.

Vardagslunk

Det verkar som om vi kommer närmare en vardag även på denna sidan jorden. Den gångna veckan har det inte hänt så mycket som har varit värt att skriva om, enligt oss. Idag var jag inne en sväng på The Warehouse (som ÖoB fast bättre) och hittade julprydnadssrea. Årets chokladjulkalendrar hade också kommit fram, fast det kanske var fjolårets överblivna. Det blev i alla fall inget inköpt.
Morgan är ledig över helgen så vi ska ut på lite äventyr imorgon lördag, så vi hoppas på fint väder.

Nu är våren här

Hemma i Sverige är definitionen på vår enligt SMHI att dygnsmedeltemperaturen ska vara över
noll grader under sju dygn i sträck. Här i Nya Zeeland är det vår när det är första september. Enkelt. Nu har våren kommit alltså.

Jag har äntligen börjat utbilda mig i verkligheten. Det var lite nervöst, jag hade ju inte pratat på radio med riktiga piloter i riktiga flygplan på 3 månader. Dessutom så är radiosnacket rätt olikt det som vi har i Sverige, så de senaste 16 årens erfarenhet vad gäller snacket var inte så mycket värt. Det kommer att ta en stund att vänja sig och att komma in i alla nya procedurer. Men kul är det.

Fotot i dag är från helgens lilla biltur. Vi hamnade i Lees Valley som endast nås via en timmes resa på slingrande grusvägar eller med flygplan. Vi kunde nästan höra banjomusiken...